Måndag!

Vissa dagar är tyngre än andra, så är det, det vet man ju, ändå. Tungt. Tungt. Tungt. Att vakna med förkylning, att känna hur kroppen kämpar för att bli av med eländet. Jag har ändå mig själv att skylla. Eller har jag det, ska jag skylla på något (förutom mig själv) så skulle jag nog säga Virginska skolans brandlarm. Att stå utomhus iklädd t-shirt i 1 minusgrad under cirka 7 minuter är nog inte det bästa man kan göra, visst kunde jag nog hämtat jackan innan men min vän David rykte i mig och sade med bestämda ord: Är du inte riktigt klok, vill du hellre få brännskador utav dess like? Jag måste klargöra för alla er att David inte är som andra "barn". Han är till exempel en sådan som fortfarande tror på Tomten, eller den store röde, som han själv skulle ha sagt.

Men det är i alla fall bra att ha honom, det kunde ju faktiskt ha brunnit på riktigt.

Idag efter den tråkiga skoldagen har jag legat i sängen och kollat film, förkylningen är inte lika farlig längre och halsen börjar bli normal igen. Därför tänker jag snöra på mig löpardojjorna och jogga ner till Ridhuset för en träna en timme. Nu blir det att man tränar för tränandets skull och inte för att man vill det, det är inte bra. Farsan kommer efter att han har läst detta säga till mig att sluta med fotboll, en analys som förvisso är helt korrekt. Brinner man inte för sporten ska skorna läggas på hyllan. Jag ska tänka på saken och framförallt om hyllan håller för alla mina skor. Aja, det löser sig, som allt annat.

Gotta go, tjing!

/agge*