Det här var trevligt. Tredje raka segern i div 3 och jag fick, återigen, vara kvar på banan matchen ut. Inte illa, inte illa. Vänsterbackspositionen börjar kännas mer behaglig, även fast det finns en del att slipa på. Men det är extremt roligt att spela hela matcher, framförallt när vi vinner.
Det fanns en viss oro i kroppen innan avspark. Att slå Ölme är en sak, att möta IFK en helt annan och jag visste inte riktigt hur vi skulle hantera den annorlunda matchbilden som det logiskt sett blev mot IFK gentemot Ölme på blåsiga Ölme IP.
Wikke drog upp riktlinjerna. Det handlade i det stora hela om att rulla bollen efter backen och med ett snabbt passningsspel lirka oss förbi deras mur till backlinje. Så här i efterhand vet jag inte om det funkade speciellt bra. Vi ytterbackar skulle nog ha pressat deras yttermittfältare lite högre upp i banan, och på så sätt inte ge dom tid till någonting.
I första halvlek slarvade vi bort anfallslägena. Antingen blev det för plottrigt eller för centrerat och vi fastnade i deras backlinje gång på gång (fast deras backlinje var å andra sidan mycket bra). I andra putsade vi upp oss och målet var faktiskt riktigt snyggt. Och som jag skrev i gårdagens inlägg är de 3 poängen betydligt mycket viktigare än fler mål framåt.
Nog om matchen. Nu är det återigen Söndag, veckans i särklass bästa dag. Solen skiner, farbror Tommy fyller år, farsan Baloo (som fyller år imorgon) ska firas och Ösk - Gais ska följas på Behrn arena lite senare. Känns som en helt okej dag. Sen att jag även ska hinna med slutspurten på körkortspluggandet gör denna söndag lite tidsfattigare. Vi ses, hinner nämligen inte sitta här och ödsla värdefull pluggtid.
/Agge*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar