Jag hade ganska svårt att sova inatt. Detta trots att sängen följer min kropp och skänker en magisk känsla. En känsla som skulle få många individer i vårat avlånga land att slumra till. Men inatt gick det inte. Medan hela Örebro låg och snarkade drog jag på mig hörlurarna och försökte få tröttheten att infinna sig. The script - The man who can´t be moved, lagom dos ångest. Millencollin, The Killers, 3 doors down, alla letade de sig fram i min spellista. Men jag hörde knappt musiken. Istället låg jag och funderade. På vad egentligen, sitter ni och undrar över. Jo förstår ni, på matematik. Jag tänkte och till och med drömde om PQ-formen. Nu sitter den. Och tacka gud för det. Matte är tydligen bra att kunna har jag hört, så varför inte följa strömmen och plugga. Jag skulle vilja ha min kära kusin Gustafs hjärna. Den skulle lösa många matematik problem åt mig. Men man tager vad man haver. Min hjärna får duga.
Idag är det träningsledigt. En ledig eftermiddag och kväll som kan ägnas åt det man känner för. En till. För vissa. En del tränar medan andra vilar. Och jag hade gärna tränat men kroppen behöver vila. Jag lyder. Utan minsta tvekan. Wikström tycker sig köra hårt med oss, men jag håller inte med. Ska vi upp till div 2 får vi nog lägga i ytterligare än växel. Men den kommer nog, förhoppningsvis. Träningsledigt för mig betyder plugg, lite bloggande och sedan film ikväll klockan 21.00 på kanal 6, Bourne supremacy. Ett toppbetyg från tv.nu betyder ingenting. Jag måste bilda mig min egna uppfattning. Nu väntar soppan&pannkakorna. Vad vore torsdagen annars, förmodligen ingenting.
På återhörande
August
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar